Destination: Auckland

Trots att jag landade mitt i söndagsnatten i ett gnistrande Auckland och somnade snabbt på Fat Camel Hostel så skulle det ta ett par dagar innan jetlagen slutade göra sig påmind. Då Sofie skulle komma först på måndagen så hade jag hela söndagen att utforska staden på egen hand.

 

Första punkten som skulle stilla en del av min nyfikenhet var St Patricks Cathedral som inte låg långt ifrån. Det är någonting med gamla kyrkor som jag dras till. Till en liten besvikelse dock hade kyrkan på något sätt en väldigt modern fasad med tanke på att den var byggd 1907. Insidan levde upp till mer av förväntningarna och fem minuter senare började söndagsmässan. Det var så jag började min första dag i Nya Zeeland. Gå till söndagsmässan!

 

Efteråt gick jag omkring i centrala Auckland som inte kändes som en stor stad som jag hade trott. Efter en kort promenad runt hamnen fick jag helt enkelt ge efter jetlagen och sov alltför länge på eftermiddagen. På kvällen blev det en gratis portion av spaghetti bolognese á la bamba. Rinnigt och sladdrigt men ätbart efter en stor dos salt och peppar. Att sen sova på kvällen visade sig vara svårt, och inte bara pga jetlagen. Sofie visade sig ha en förmåga (och humör?:P) att skrämma skiten ur mig på många olika sätt.

 

Ta till exempel 3 veckor innan vi skulle åka då hon ringde och sa att läkarna hade misstänkt blindtarmsinflammation och att hon inte skulle få åka flygplan på länge om hon skulle behöva opereras. När hon kände av min paranoia stiga berättade hon att det inte alls var blindtarmen.

 

Det som jag var orolig över under natten i Auckland var att Sofie hade tidigare mejlat om att hennes flyg var inställt. Visserligen hade hon lyckats boka till ett tidigare flyg. Men jag var säker på att jag skulle få sms vilken minut som helst om att hon hade suttit på fel plan och hade hamnat nånstans i Indien eller Tonga.

 

Jag lyckades somna, bara för att sen 5 timmar senare väckas av skräck då raketer avfyrades av idioter precis utanför fönstret.

 

Auckland Sky Tower
Jag är visserligen julterrorist, men jag tycker att julen avslutas lite väl brutalt i det här landet.
Auckland Harbour
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0