Luang Prabang

Efter kaotiska dagar fyllda med mopeder, forfoljande frukttanter och en tyfon  lamnade vi Hanoi med flyg for att en timme senare komma fram till lugna Luang Prabang, Laos.

Den lilla staden hade den minsta flygplats jag nagonsin sett och istallet for det traditionella kala intrycket av en flygplats fick man en mysighetskansla av deras sma bas i tra vid passkontrollen.

Luang Prabang ar en stad som inte har ord for stress (lika mycket som vietnameserna inte hade ord for vajningsplikt). Allt osar ett lugn och det som bryter tystnaden nar man gar omkring ar "tuk tuk? tuk tuk?".

Visst att det ar forarnas jobb att fa kunder som vill aka i deras tuk tuks, men vad vi inte kunde forsta igar var nar dom ropade tuk tuk nonstop nar vi akte forbi...med cykel.(by the way, roven gor ratt ont da vi cyklade ett bra antal mil)

I morse innan soluppgangen gick vi en hel del trappor upp till Luang Prabangs storsta tempel. Det var kolsvart ute och det lat som om naturen hade sin morgonkor. Tupparna gal sa det ekade och ett par grodor gjorde laten i takt och en och annan fladdermus kunde flyga forbi och skrika. Soluppgangen kunde ha blivit mer fantastisk om det inte hade varit mulet sa jag funderar pa att ga upp kl 5 imorgon igen och ge det en ny chans.

Nar det galler bilder har jag varit ratt kass de senaste dagarna, men jag haller pa for fullt just nu sa imorgon lar det komma en bildbomb;)

Hade gott alla dar hemma!


....Tuk tuk?

Kommentarer
Postat av: Madeleine Carlsson

Får en känsla av killen som alltid går in på krogarna med en korg med rosor och skriker "ros ros" :D

2011-10-05 @ 09:43:59
Postat av: Leane

Fantastiska upplevelser o intryck :) Dom kanske inte kan säga R o menar egentligen turk-turk?

2011-10-05 @ 10:13:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0