Vi åker till Waitomo!

Att åka buss i Nya Zeeland är en del av upplevelsen. En bussresa som tar sex timmar kan kännas som två då utsikten alltid förändras men som är grymt vackert i princip hela tiden. Vägen till Waitomo fick mig att inse på riktigt vart jag befann mig när jag såg bergen, kullarna och alla dessa får. Bussresan som skulle ta tre timmar blev istället två och när vi kom fram till vårt boende kopplade vi av en stund med våra böcker.

 

Ca fyra timmar efter vi hade kommit fram var det dags att bocka av första punkten på must do-listan. Det tog bara 10 minuter att gå till den berömda grottan Glowworm Cave. I över 100 år har limestone-grottan tagit emot besök av nyfikna människor och inne i grottan är akustiken så bra att det varit ett flertal konserter. Att röra stentapparna som hängde från taket var strängt förbjudet. Stentapparna har formats tack vare vatten som långsamt rinner nerför och tar man på en tapp kommer vattnet inte igenom fettet från fingarna och tappen slutar växa. Om jag inte minns fel tar det över 100 år (kanske tom upp till 500 år) för en tapp att växa en centimeter.

 

När vi hade gått runt i grottan i en halvtimme gick vi en trappa ner i mörker och fullkomlig tystnad. Vi satte oss i en båt och åkte lugnt runt på vattnet. Över vattnet i grottaket var det som en stjärnhimmel av blåa prickar som lyste. Detta var lysmaskar, huvudattraktionen i Glowworm Cave.

 

Efter Glowworm Cave drog vi iväg till Ruakuri Cave för att gå runt i 2 timmar under jord och se ännu maffigare interiör. Vattnet rann igenom längst ner i grottan och där kunde vi också se folk som gjorde blackrafting, ett blötare sätt att se grottan. Även i Rauakuri fanns det en del lysmaskar och där kunde vi se dom på nära håll! Och Ruakuri fick man tom fota!

 

Det blev sen en lugn kväll och vi somnade som stockar båda två. Vaknade igen 5 på morgonen, men det var första gången jag kände mig någorlunda utvilad.

 

Lysmaskars version på spindelnät.Kladdiga hängande trådar som insekter fastnar i.
 
Lysmaskar!
 
 
 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0