Bortskämd i Auckland

Tyvärr blev det inga mantas i fredags men en hel del muränor och skorpionfiskar. Det var iaf jättekul att få dyka igen! Det får bli mantas nästa gång helt enkelt.
 
Igår morse mötte jag Sofie på bussen och vi åkte båda till Auckland. När vi väl var framme kom Mike och hämtade oss. Mike träffade jag i Thailand och genom att erbjuda oss sovplats så räddade han oss från att sova på gatan då det var fullt överallt pga Eminemkonsert, rugbymatch OCH en festival. Han bor egentligen i Australien men var mitt under sitt 5 veckorsbesök hos sin familj här i Auckland, så det var bara tur på tur för oss! Vi åkte mot hans föräldrahem och hade förväntat oss en luftmadrass, soffa eller som bäst en 90 säng. Istället blev vi (med tanke på alla hostels vi bott på!) äckligt bortskämda med att få ett gästrum med varsin dubbelsäng med 2 kuddar (!!!!), tre (!!!!) handdukar och med en terass med utsikt mot havet. Och nämnde jag att det fanns en pool vi hängde vid hela dagen med en kall cider?
 
När vi kände oss färdiggrillade fick vi fantastisk god kycklingsallad Mikes mamma hade gjort och vi åt oss mätta med mycket trevligt sällskap! Latheten vi tog emot stannade kvar under kvällen då vi knappt orkade byta kanal på tvn och hade turen att se när Kalla tog guldet! Sofie gick sen upp redan vid 3 för att åka till flygplatsen och nu är hon på plats i Sydney! Jag sov vidare och när jag vaknade kände jag mig som en ny människa och min stela rygg kändes för första gången på länge väldigt bra! 
Så idag på förmiddagen blev det mera poolhäng innan jag fick skjuts till Skycity Hotel där jag bokat min sista natt i Auckland.Himla härligt med ett hotelrum med badkar! Och så frukostbuffé på¨det imorgon. Fast efter att ha bott i ett stort hus med utsikt så känns hotelrummet lite mesigt haha.
 
Så this is it. Sista natten i Nya Zeeland. Om 12 timmar kommer jag vara på plats på flygplatsen och vara påväg hem till sverigevintern. Känns väldigt sorgligt att åka härifrån. Men damn vad man hunnit med mycket under dessa veckor! Det ska bli väldigt gött att komma hem. Alltså komma hem, inte åka hem. För när jag hade klivit av bussen igår och insett att det var sista bussen och att jag totalt spenderat 63 timmar på bussar fick jag en sån skön känsla, tills jag kom på att jag har en 30 timmarsresa hem med flyg. Dessa plåtburkar! Måtte tiden gå fort. Men nu bilder från dykningen och sista dagarna i Nya Zeeland!
Alltid lika snygg under vatten!
Mitt och Sofies rum hemma hos Mike!
Awesome huset!!!
Lathet och OS-guld
Fyrverkerier från tornet när jag precis skulle åka upp. Bah!
 
 
 

På plats i Whangarei

Det har varit så mycket intryck under den här resan att man bara måste stanna till och låta det sjunka in och. Paihia i Bay of Islands blev som sagt den utvalda platsen för sol, bad, strand och läsning hela dagarna. 
 
Jag skulle spendera 3 nätter i Paihia men när jag kom fram kände jag att jag ville stanna ända till lördag då jag måste tillbaka till Auckland. Jag var nära på att dumpa min egen plan på att dyka vid Poor Knights Island och istället köra min Nya Zeeland dykning i Paihia. Vad som helst för att slippa ännu en bussresa efter två dagar. Men när jag sa till hostelägarn att jag skulle skita i Poor Knights Island gav han mig bara en konstig blick och sa: åk dit, bara åk dit!
 
Så jag övertygades och i morse lämnade jag Sofie och nu är jag på plats i Whangarei. En rätt tråkig håla så är rätt fundersam över att en av världens bästa dykställen ligger här i närheten.
Jag hade bokat dorm men för att jag skulle få lugn och ro, samt slippa byta rum som jag skulle va tvungen att göra imorgon så fick jag en alldeles egen kabin med egen dubbelsäng och hela 2 kuddar!! Det är en lyx ska jag säga haha. 
 
Imorgon bär det av för efterlängtad dykning och på företagets hemsida skrev de om att de hade sett en manta ray tidigare idag. Hoppas jag har lika tur i imorrn!! :D
 
På lördag morgon kommer jag och Sofie att mötas på bussen påväg till Auckland där våra sista dag(ar) i Nya Zeeland kommer att spenderas. Sen väntar härligt kalla Sverige, jobbet, träningen och pluggdejter till högskoleprovet.
Är för lat att ladda upp bild från Paihia så här är en från Taupo istället!
 

Kaikoura

Kaikoura, staden man ska åka till om man vill till det bästa stället i landet för att se marina djur! Trots att det var planerat att endast stanna en natt så blev det två då vi kände att avslappande Kaikoura kunde vara roligare att stanna i än en extra natt i Christchurch. Som sagt, vi åkte dit för att ha bästa möjlighet att se valar och tack vare det stabila vädret så blev det av. Valarna som hängde runt hade det knasiga namnet "sperm whales" och vi fick även se en massa albatrosser samt sälar. Vi fick helt enkelt se allting som Kaikoura erbjöd förutom delfinerna.
 
Då vi stannade en natt till passade jag på att få igenom ett spontanbeslut att simma med Kaikouras vilda pälssälar. Dessvärre hade vi lite otur med strömmarna och vädret så vi fick 80% tillbaka då policyn om att se en säl på 3 meters avstånd inte uppfylldes. Det var bara att tacka och ta emot samt hålla käften om bildbeviset på sälen som var på två meters avstånd en stund.. Laalla.....
 
Antar att det blev en attack av karma då jag fick en allgergisk reaktion av våtdräkten som blev värre under natten. Gick till läkare i morse och fick veta att jag har urticaria. Men tack vare superpillren jag fick så försvann symptomen redan efter en timme:) 
 
Hostelet
 
Vi var sista turen och fick gå ur båten på land!

Christchurch

Det jag minns bäst från Christchurch var Cathedral Square och hur trevlig atmosfär det var där. Jag minns alla caféer, marknaden, den röda spårvagnen som åkte förbi, Basketball Man som showade och självklart den fina katedralen. Jag minns också en tidig morgon då jag och Linn hade vart ute hela kvällen och köpte sen en pommestallrik som vi åt upp sittandes på marken mitt i tomt Cathedral Square.

 

Efter jordbävningen 2011 är Cathedral Square lika tomt som när vi satt där den morgonen. Fast nu är det inte bara tomt på folk. Alla caféer är borta, Basketball Man syns inte till och katedralen har bokstavligt talat halverats efter raset, och istället för turister är den nu full av duvor.

 

Christchurch har blivit en ren spökstad jämfört med tidigare och det gjorde seriöst ont att se förödelsen efter jordbävningen. Jag hade inte en aning om att det var så illa. Många fler byggnader än jag trodde hade försvunnit och de som är kvar är rent av tomma skal omringade av stängsel och varningsskyltar. Det kommer ta 20-30 år att återställa staden helt. Bilder på detta kommer komma upp i ett senare inlägg! 


Då många hostel också försvunnit var det svårt att hitta boende. Men britten Dan som jag träffade på Bali för två år sedan bodde i Christchurch med sina kompisar och erbjöd oss sovplats en natt! Som tack gjorde jag och Sofie hederliga köttbullar med potatis, sås och tranbärsylt (var är lingonen i det här landet??!). Då det var 4 snubbar (som gymmade varje dag...) köpte vi extra mycket mat för att vara helt säkra på att det skulle räcka. Det gjorde det knappt, jag har aldrig sett så mycket mat försvinna så fort. Jag och Sofie fick vräka i oss vår mat för att våra portioner inte heller skulle försvinna. Som ni kan förstå, det var en mycket uppskattad rätt! Sen bjöd vi på lakrtis och vi gick från älskvärda till hatade.....

Dagen efter kollade vi in området som Dan & co bodde på. De bodde tydligen i en "red zone" och vi fick rätt snabbt bevisat att det levde upp till namnet. När vi gick längs gatan kunde vi se bebodda hus med familjebilar, klippta gräsmattor och fina blomträdgårdar för ett sen plötsligt se en massa hus som blivit övergivna efter jordbävningen.

TOMT
 

 

Men Craig och Dan uppskattade inte lakritsen efter maten
 
 

 


Aoraki/ Mount Cook

Efter 4 Ferburgare lämnade vi Queenstown för Mount Cook Village som ligger precis vid just Mount Cook (Aoraki är det Maoriska namnet), Nya Zeelands högsta berg. Från vårt rumsfönster hade vi den bästa utsikten mot det snöt'ckta berget och under vår korta vistelse har vi passat på att göra en 4 timmarstrekking samt haft en lättare lektion i astronomi. Mt Cook har ingen stadsbelysning och erbjuder istället en slående stjärnhimmel jag aldrig får se i belysta och muliga Göteborg. Med teleskop och blotta ögat har vi lärt oss att hitta jupiter, 2 galaxer och såklart den berömda "southern cross" som finns på Nya Zeelands flagga (även Australien och Fiji m.m.)
 
Jag försöker verkligen memorera så mycket detaljer som möjligt från Mount Cook då det inte kan bli mera Nya Zeeland än detta. Framöver väntar städer och avslutas med ett besök på Bay of Islands som ligger ovanför Auckland. Nu väntar vi på att få komma iväg till Christchurch som trots efter 3 år inte återhämtat sig från den stora jordbävningen. De hostels som finns kvar är överbokade och vi har löst boendeproblemet med att boka en natt på enda stället för att sen flytta över till ett annat ställe. Dock var det ett datum då det verkligen inte fanns boende nånstans. Men vi har blivit räddade av min vän Dan som bor i Christchurch :D Mycket spring kommer det bli med ryggsäckarna! 
 
Påväg!
Trekking
Och detta är stjärnhimlen, inte lysmaskar;)
 

RSS 2.0